Rekommenderas, 2024

Redaktionen

Skillnad mellan BOOTP och DHCP

BOOTP- och DHCP-protokollen används för att erhålla värdens IP-adress tillsammans med bootstrap-informationen. Arbetet av båda protokollen är annorlunda på något sätt. DHCP-protokollet är den förlängda versionen av BOOTP-protokollet.

Den stora skillnaden mellan BOOTP och DHCP är att BOOTP stöder statisk konfiguration av IP-adresserna medan DHCP stöder dynamisk konfiguration. Det betyder att DHCP automatiskt tilldelar och hämtar IP-adresserna från datorn ansluten till internet och även har några ytterligare funktioner.

Jämförelsediagram

Grunder för jämförelseBOOTP
DHCP
Auto
Inte möjligt stöds endast manuell konfiguration.
Den hämtar och tilldelar automatiskt IP-adresser.
Tillfällig IP-adressering
Ej försett
Tillhandahålles för en begränsad tid.
Kompatibilitet
Ej kompatibel med DHCP-klienter.
Interoperabel med BOOTP-klienterna.
Mobila maskiner
IP-konfiguration och åtkomståtkomst är inte möjliga.
Stöder rörlighet för maskiner.
Felfel
Mannlig konfiguration är utsatt för fel.
Autokonfiguration är immun mot fel.
Användande
Ger informationen till den diskfria datorn eller arbetsstationen.
Det krävs att diskar lagrar och vidarebefordrar informationen.

Definition av BOOTP

Bootstrap Process - Det är en metod för att få tillgång till informationen från en internetansluten dator, såsom (IP-adress, subnätmask, routeradress, namnserverens IP-adress) som lagras i en konfigurationsfil, dessa bitar för information behöver vara kända för dator ansluten till en TCP / IP-internet.

Bootstrap Protocol (BOOTP) är ett klient-serverprotokoll som är utformat för att få den ovan angivna informationen (dvs. IP-adress, subnätmask, routeradress, namnserverens IP-adress) från en disklös dator eller en dator startad för första gången. Operativsystemet och nätverksprogramvaran lagras i skrivskyddat minne (ROM), om datorn eller arbetsstationen är diskfri.

RARP är föregångaren till BOOTP och tjänar samma syfte, men begränsningen av RARP är att den endast ger information om IP inte den extra informationen om det.

Såsom beskrivits ovan är BOOTP ett protokoll som möjliggör statisk konfiguration. Anledningen till den statiska BOOTP-naturen är att behovet av att dynamiskt upptäcka routrar eller byta router elimineras när endast en router är ansluten till resten av internet. Men om det finns flera routrar är anslutna till internet. En värd försök att få standardvägen vid start kan resultera i förlust för anslutning om en enda router kraschar. Och även kraschen kan inte detekteras.

BOOTP-servern använder en tabell som har en kartläggning av den fysiska adressen till IP-adressen när en kund frågar sin IP-adress. BOOTP stöder inte mobila maskiner; Det fungerar bra bara när bindningen mellan fysiska och IP-adresser är statisk och fast i tabellen. Den använder begränsad sändningsadress (255.255.255.255).

Definition av DHCP

Dynamisk värdkonfigurationsprotokoll (DHCP) tilldelar IP-adresserna dynamiskt över nätverket. DHCP är mer mångsidigt än BOOTP, och det är bakåtkompatibelt vilket innebär att det kan interoperera med BOOTP-klienter.

Dynamisk tilldelning av IP-adresser är fördelaktig av flera tre skäl -

  • IP-adresser tilldelas på begäran.
  • Undvik manuell IP-konfiguration.
  • Stöd mobilitet för enheter.

IP-uppgift på begäran betyder att det finns brist på riktiga IP-adresser då IP-adresser samlas ihop centralt. Om man vill använda Internet, tilldelas IP-adressen tillfälligt, när arbetet är gjort, tar IP-adressen tillbaka och ges till någon annan användare (maskin).

DHCP hjälper till med otillbörlig fördelning (leasing) av IP-adresser. Med andra ord tilldelas IP: erna en begränsad tid och när leasingavtalet löper ut tas IP: erna tillbaka. DHCP är nödvändigt för de trådlösa nätverk där dessa datorer kan fästa och frikoppla snabbt.

DHCP använder tre timers:

  1. Lease Renewal Timer - Klientmaskin använder detta för att skicka DHCP-förfrågan för att fråga servern för mer tid då den här klockan löper ut.
  2. Lease Rebinding Timer - När denna timer löper ut tas inga svar emot av klienten, och det antas att servern är nere. Sedan skickas DHCP-förfrågan till alla servrar genom att använda IP-sändningstjänsten.
  3. Lease Expiry Timer - När denna timer löper ut börjar systemet krascha av anledningen att det inte finns någon giltig IP-adress för en värd över nätverket.

Viktiga skillnader mellan BOOTP och DHCP

  1. BOOTP är ett statiskt protokoll och stöder manuell konfiguration. Å andra sidan är DHCP dynamiskt protokoll, och det stöder manuell, dynamisk och autokonfiguration av IP-adresser.
  2. IP-adressering på begäran finns i DHCP, medan BOOTP inte stöder obestämd allokering (leasing) av IP-adresser.
  3. DHCP kan hantera mobila maskiner. Däremot kan BOOTP inte konfigurera eller komma åt information från mobila maskiner. och det fungerar bara bra med stationära anslutningar.
  4. BOOTP är utsatt för fel på grund av att man använder manuell konfiguration medan DHCP-fel inträffar sällan.

Slutsats

BOOTP och DHCP är de protokoll som en värd använder för att komma åt eller konfigurera IP-parametrar från servern. DHCP är förlängningen av BOOTP. I BOOTP utförs dessa operationer vid värdens starttid. DHCP är populärt hos Internetleverantörer eftersom det tillåter att en värd får en tillfällig IP-adress, medan detta inte är fallet i BOOTP. DHCP ger mer detaljerad information och är effektivare än BOOTP.

Top