Jämförelsediagram
Grunder för jämförelse | DNS | DHCP |
---|---|---|
Grundläggande | Det är en adresslösningsmekanism. | Det är ett protokoll som används för att tilldela IP: n till värden i ett lokalnätverk statiskt eller dynamiskt. |
Funktioner | Täcker symboliska namn i IP-adress och vice versa. | Ge ytterligare information såsom IP-adresser till värd-, router- och namnservern och datorns nätmask. |
Används för att lokalisera aktiva katalog domänservrar. | Tilldelar IP för att vara värd för en viss leasingtid. | |
Portnummer som används | 53 | 67 och 68 |
Relaterade protokoll | UDP och TCP | UDP |
server | DNS-server översätter domännamnet till IP och vice versa. | DHCP-servern konfigurerar automatiskt värdarna. |
Arbetsmetodik | decentraliserad | centraliserad |
Fördel | Eliminera behovet av att komma ihåg IP-adressen Domännamnet används istället för webbadressen. | Pålitlig IP-adresskonfiguration och minskad nätverksadministration. |
Definition av DNS
DNS (Domain Name System) är en mekanism som tillhandahåller kataloguppslagstjänst som kartlägger namnet på en värd på Internet och dess unika numeriska adress (logisk adress).
Konventionellt har kartläggning gjorts med hjälp av en värdfil, som har detaljer som namn och adress. Dessa värdfiler lagras på varje värd och uppdateras periodiskt från en värd värdfil. När ett program eller en användare behövde kartlägga ett namn som ska adresseras, besöker värddatorns värdfil och hittar kartläggningen. Men denna mekanism skulle vara extremt opålitlig för dagens scenario där det finns ett stort antal värdar anslutna via internet.
Arbeta av DNS
När en användare vill använda en filöverföringsklient för att komma åt filöverföringsservern som körs på en fjärrdator medan användaren bara är medveten om filöverföringsnamn. För att upprätta anslutningen måste TCP / IP-suite behöva IP-adress för filöverföringsservern. Den angivna siffran illustrerar DNS: s arbete steg för steg.
- Värdnamnet skickas till filen överföringsklient av användaren.
- Filöverföringsklienten överför värdnamnet till DNS-klienten.
- DNS-klienten skickar frågan till DNS-servern som ger namn på filöverföringsserver genom att använda DNS-serverns kända IP-adress.
- DNS-servern skickar svaret med IP-adress för den önskade filöverföringsservern.
- DNS-klienten överför IP-adressen till filöverföringsservern.
- Den mottagna IP-adressen används av filöverföringsklienten för att komma åt filöverföringsservern.
Definition av DHCP
DHCP (Dynamic Host Configuration Protocol) har konfronterats för att ge statisk och dynamisk adressallokering till värden som är anslutna i nätverket. Den innehåller information som IP-adress och subnätmask av datorn, routerns IP-adress och namnserverns IP-adress.
DHCP innehåller två komponenter, dvs ett protokoll och en mekanism. Protokollet används för att transportera värdspecifika konfigurationsparametrar från en DHCP-server till värden och en mekanism används för att tilldela nätverksadresser bland värdarna. DHCP kan snabbt konfigurera en värd, allt som krävs för att göra det är ett definierat utbud av IP-adresser på en DHCP-server. När en värd blir aktiv kontaktar den DHCP-servern och begär adressinformation.
Viktiga skillnader mellan DNS och DHCP
- DNS används för att lösa och rekursivt lösa adressen för att namnge eller namnge till värdadressen. Å andra sidan används DHCP för att allokera adresserna till värden i nätverket dynamiskt eller statiskt.
- DNS använder portnummer 53 medan DHCP kan antingen använda 67 eller 68 .
- DHCP stöder endast UDP medan DNS kan stödja TCP och UDP båda protokollen.
- Servrar i DNS och DHCP utför olika operationer där DNS-servern är ansvarig för att acceptera frågorna via klienten och svarar tillbaka till klientens s tillsammans med resultaten. Däremot är DHCP-servern ansvarig för att allokera de tillfälliga adresserna till klientmaskinerna för en leasingtid och sedan utvidga leasingavtalet enligt kravet.
- DNS följer en viss hierarki som inte tillåter lagring av alla domännamn på ett ställe istället det bryter det till subdomäner och sedan lagras den specifika informationen på en viss server. Därför är det decentraliserat på sätt. Däremot konfigurerar DHCP-serverns IP-adresser för klienterna från en IP-adress och hanterar alla uppgifter centralt, om en DHCP-server inte är direkt kopplad till klienterna, då använder den en router för att ta emot DHCP-sändningarna och vidarebefordra dem till DHCP-servern.
Slutsats
DNS och DHCP båda teknikerna har utformats för användarnas och administratörernas bekvämlighet med hjälp av nätverket eller internet. DNS eliminerade behovet av att komma ihåg de komplexa IP-adresserna för de lediga användarna, medan DHCP reducerade den tidskrävande processen att konfigurera systemen i ett nätverk manuellt, idag är det allt automatiskt och snabbt.